Uppdatering utan dess like

Å så var det redan januari och ett nytt år. Vet inte riktigt var jag ska börja...har man inte uppdaterat på nästan två månader så finns det en hel del att berätta. Samtidigt som man faktiskt på två månader redan har glömt småsaker som händer varje dag...kanske är det därför jag verkligen vill uppdatera här, för min skull, så man inte glömmer bort. När vi väntade Alva vet jag att jag tänkte; Jag kommer att komma ihåg precis allt, doften av liten nyfödd Gruffe, första gången hon åt vanlig mat, första gången hon tog sina första steg, första dagen på dagis...Ja dessa saker kommer man förhoppningsvis alltid komma ihåg MEN det händer ju så mycket mer, små små saker i vardagen som förgyller hela ens tillvaro, saker som är så lätt att glömma. Därför har jag bestämt mig för att uppdatera ofta, ofta. För har man som vi flera små liv att följa så behöver man skriva ner saker för att komma ihåg. Lilleman t ex är ju inne i min absolut favorit trotsålder, INTE. Nästan varje gång det sak bytas kläder är en fajt, eftersom allt ska göras själv, precis ALLT. Det ska alltid kastas ner ytterkläder för trappen, bara för att Adam bestämmer det. Nääää är favoritordet, pappa favoritpersonen. Ja ni förstår att vi har våra små bråk lilleman å jag. För att ta ett exempel kan vi nämna nyår som firades ihop med ett par av våra allra bästa vänner; Ronja och Andreas. Tro det eller ej så orkade barnen vara uppe vid tolvslaget utan problem. När 2010 närmade sig gick vi ut för att smälla de inhandlade raketerna=) bar det är en historia för sig, he he. men ialla fall när vi skulle gå ut så vägrade en viss liten kille ta på sig vantar... Jag tänkte att 10 min ute i kylan dör man inte av så han kan få känna hur det känns utan vantar.... Mycket riktigt, efter raketerna var avfyrade stod en liten sörk å viftade med händerna stortjutandes... Vi gick in å lilleman sprang till soffan å la sig. jag stoppade om honom å lindade in de små händerna i filten. Frågade om han frös om händerna, varpå han nickade, snyftandes. Då kanske du också föstår att du nästa gång tar på dig vantarna. Nickandes rullade han över å la sig på sidan, ännu en tänkte han. Det är mest synd om mig i hela hela världen.


En som vet hur man klär sig....

......å en som snart kommer känna hur man bör klä sig